En obalanserad OAT-axel – vad innebär det – del 2

OAT-axeln_stressFör att du ska förstå OAT-axelns funktion kan det vara bra att först läsa blogginlägg:
En obalanserad OAT-axel – vad innebär det – del 1.

Det svåra med att förstå sig på obalanser i OAT-axeln är att det inte finns några specifika prover som kan isolera exakt var problemet sitter. Symtomen kan också ändra sig beroende på livsstil, näringsintag, hormonella faser etc. Det blir ett pussel på individnivå som ska läggas. Svensk sjukvård har inte möjlighet att jobba så brett. Någonstans måste gränser dras för hur mycket tid varje patient får kosta och läkare arbetar med sina specialistområden och begränsat med tid för varje patient. Dessutom – mig veterligen – finns det inte tillräckligt med forskning gjord på denna helhet, vilket gör att vården fortsätter jobba med det som hittills fungerat …eller inte fungerar så bra – min anmärkning.

Det man vet om sambandet i OAT-axeln kommer från klinisk erfarenhet och fallstudier, där vanliga metoder och provsvar inte gett de resultat man vill ha. Det är så komplicerat att ta in och överväga alla symtom en klient kan besväras av, att det emellanåt är nästan överväldigande i vilken ände man ska börja.

Binjurarna brukar vara det första som sviktar när kroppen utsätts för långvarig stress. Binjurarna producerar noradrenalin, adrenalin och kortisol. Samtidigt påverkas den insulinproducerande delen av bukspottskörteln med ett obalanserat blodsocker som följd. Du känner ett ökat sötsug, överäter, trötthet, irritation. Sen påverkas sköldkörteln. Du kan känna dig extra trött, frusen, torr hud, få kalla händer och fötter, bli svullen, gå upp i vikt och inget verkar hjälpa mot viktökningen. Nu påverkas även äggstockarna och besvären blir ännu mer märkbara när man går in i den långa förklimakteriefasen med sjunkande progesteronnivåer och andra obalanser. Vi kallar det östrogendominans, d v s för låga progesteronnnivåer i förhållande till östrogen. Symtomen är t.ex. tätare menstruationer, rikligare blödningar, pmsbesvär, svullna bröst, ”muffinsmidja”, irritation…

En östrogendominans kan öka sköldkörtelbindande proteiner i blodet vilket medför att dina blodprover på sköldkörteln kan se normala ut, men det kan ändå råda brist på sköldkörtelhormon ute i vävnaderna, subklinisk hypotyreos.

Binjuretrötthet – som ofta startar hela processen – finns ingen diagnos för inom svensk sjukvård eftersom våra läkare saknar klinisk utbildning kring detta. Visserligen kan du få blodprov taget på ditt morgonkortisol, men du får ingen dygnskurva och så länge du ligger över den absolut understa  – faktiskt livsfarliga – gränsen, så kallas du frisk.

Fas2_binjurar

Salivtest – binjurestress som pågått länge – en fas 2 av 3. Mörkt grön = ”normal” men varierar förstås för individen.

Kortisol bildas i binjurebarken av progesteron. Om binjurarna är ansträngda kommer kortisolproduktionen vinna över progesteronet. Du får lägre och lägre progesteronnivåer och därmed risk för östrogendominans. Med allvarliga brister på kortisol, alltså när binurarna är så överansträngda att du knappt kommer ur sängen längre, har du ett betydligt sämre skydd mot inflammationer, infektioner, den stress en narkos med efterföljande operation innebär eller annat som ökar kroppens stress ännu mer. Att lida av ständig värk är väldigt stressande för kroppen. Många går med värk i muskler och leder av olika skäl, sannolikt ofta p.g.a. bristande rörelse och motion. Man kanske väljer att dämpa besvären med värktabletter som belastar kroppen ännu mer och så är man inne i en ond cirkel som kan vara svår att bryta. Alla läkemedel har också andra biverkningar.

Vad är orsaken till din värk och din stress? Kan du hjälpa kroppen att hjälpa sig själv så värken avtar? Viktiga frågor att börja med. Har något annat satt igång dina obalanser i OAT-axeln, som t.ex. en tidig obehandlad hypotyreos, en hysterektomi eller andra diagnoser? Hur lever du ditt liv? Frågorna tar aldrig slut för en terapeut som ska påbörja ett nytt klientfall. Det kommer flera inlägg i denna serie.

Källa: Dr Michael Lam samt ett oräkneligt antal fackböcker på svenska och engelska samt min egen erfarenhet av klientverksamhet.

Anm: en Kost- och Näringsrådgivares arbete ska inte på något sätt tolkas som ersättning till läkarvård. Vårt arbete är att lyfta upp på bordet, de obalanser vi kan se och ha tankar kring samt diskutera med våra klienter hur vi kan hjälpa kroppen till självläkning. Det är läkare som ställer diagnoser.

 

Det här inlägget postades i Könshormoner, Okategoriserade, Sköldkörtel, Stresshormoner. Bokmärk permalänken.